Hoppa till innehåll
Hem » Artiklar » Felansvar efter garantitiden enligt ABT 06

Felansvar efter garantitiden enligt ABT 06

  • av

Fråga

För 8 år sedan byggde vi ett enfamiljshus. För entreprenaden gällde ABT 06. Husägaren/beställaren har nu sagt att vi är ansvariga för att delar av innertaket plötsligt rasat samman. Det har gjorts en särskild besiktning som visar att takets konstruktion inte var tillräckligt stabil. Vid tidpunkten som vi byggde taket var det en takkonstruktion som var vanligt förekommande. Det var så övriga entreprenörer i branschen byggde sina tak. Är vi ansvariga för en nu felaktig takkonstruktion trots att det gått 8 år och garantitiden löpt ut och vi vid bygget följde rådande byggnormer?

Svar

I mitt svar utgår jag från de generella reglerna i ABT 06 och att inget annat avtalats än vad som föreskrivits där. Jag utgår i mitt svar även från att felet inte hade kunnat noteras vid slutbesiktningen, dvs. att det rör sig om ett dolt fel.

Entreprenörens ansvarstid är tio år från entreprenadens godkännande och inleds med en garantitid. Garantitiden är fem år för entreprenaden och, som huvudregel, två år för av beställaren särskilt föreskrivet material eller särskild vara. Garantitiden innebär att om ett fel visar sig efter entreprenadens godkännande, måste entreprenören åtgärda felet. Om entreprenören inte vill åtgärda felet måste entreprenören bevisa att denne inte orsakat felet. Det är alltså entreprenören som har bevisbördan om fel uppstår under garantitiden.

Efter garantitiden löpt ut har entreprenören ett fortsatt felansvar under den återstående delen av ansvarstiden, dvs. i ytterligare fem, respektive åtta, år. Under den återstående delen av ansvarstiden, är entreprenören ansvarig för fel som framträder under förutsättning att beställaren kan bevisa att felet är väsentligt och att det har orsakats av entreprenörens vårdslöshet.

Frågan i ditt fall är därför om felet är väsentligt och om det orsakats av din vårdslöshet.

Kriterium 1: Felet ska vara väsentligt

I ABT 06 är ”väsentligt fel” inte definierat. Exempel på tecken på att ett fel är att betrakta som väsentligt är dock vanligtvis följande:

  • fel som medför stora kostnader för beställaren,
  • fel som påverkar beställarens möjlighet att använda en byggnad eller anläggning för avsett ändamål,
  • fel som påverkar byggnadens eller anläggningens goda bestånd,
  • fel i sammanhängande tekniska system (såsom för el och VA) som medför avbrott om avbrotten inte är kortvariga eller om de är återkommande,
  • fel av stor omfattning i förhållande till entreprenadens omfattning,
  • fel av likartat slag som är återkommande, även om de är smärre fel, eller
  • fel som innebär fara för hälsa och säkerhet.

Det är svårt att härutöver ange vilka fel som ska anses väsentliga. Fel som med relativt enkla medel kan åtgärdas faller utanför entreprenörens ansvar i det fall då entreprenörens fackkunskap inte är nödvändig för att felet ska kunna avhjälpas. Frågan om väsentligt fel föreligger kan också vara beroende av när felet framträder. Felet ska till sin karaktär innebära en påtaglig olägenhet för beställaren för att entreprenören ska vara ansvarig. Detta gäller särskilt utseendefrågor.

En instabil takkonstruktion, som dessutom resulterat i att innertaket rasat samman, medför stora avhjälpandekostnader. Det påverkar beställarens möjlighet att bo i huset och innebär en hög risk för personskador. Felet är därmed enligt min uppfattning att bedöma som väsentligt.

Kriterium 2: Felet ska vara orsakat av entreprenörens vårdslöshet

Vid vårdslöshetbedömningen måste prövas om entreprenören borde ha handlat på ett annat sätt än vad entreprenören faktiskt gjorde. En sådan bedömning kan göras om entreprenören har frångått anvisningar som beställaren lämnat. Detsamma gäller om entreprenören agerat på ett sätt som strider mot kravet på fackmässighet. En sådan avvikelse kan förutsättas vara ett vårdslöst handlande. För att undgå ansvar måste entreprenören i en sådan situation visa godtagbara skäl för avvikelsen.

Det behöver inte röra sig om ett medvetet risktagande från entreprenörens sida, utan även andra kvalificerade avvikelser från normal aktsamhet kan betraktas när man bedömer om entreprenören agerat vårdslöst. Att som entreprenör följa rådande sedvänjor och byggnormer innebär inte per automatik att man garderar sig från att inte ha agerat vårdslöst. Som entreprenör kan man inte enbart förlita sig på vad andra entreprenörer i branschen gör. Man måste i viss utsträckning själv vidta åtgärder för att förvissa sig om konstruktioners hållbarhet. Detta verkar inte skett i ditt fall. Mot bakgrund av felets art, och då det dessutom rör sig om ett konsumentförhållande, torde vårdslöshetskriteriet vara uppfyllt.  

I och med att båda kriterierna till synes är uppfyllda, har du, då ansvarstiden alltjämt löper, ett felansvar för det felaktigt konstruerade taket.

advokat-catherine-innergård
Catherine Innergård är advokat och delägare på Skill Advokater i Stockholm och är särskilt inriktad på entreprenadrätt, köprätt samt avtalsrätt. Catherine har lång erfarenhet av att framgångsrikt förhandla i, och driva, hantverkar- och byggnadstvister (där hon representerar både köpare/beställare och utförare/byggbolag) samt bostadstvister (t.ex. avseende dolda fel).

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.  Lär dig mer